|
Passagerartrafiken från Sverige till Nord-Amerika innebar i
emigrationens barndom en resa med segelskepp från någon hamn i Sverige
via England till Nord-Amerika. En sådan resa kunde ta upp till två
månader. Förhållandena ombord på segelskeppen var allt annat än
angenäma. Stormarna, den dåliga maten och sjukdomarna gjorde att många
dog under överresan. Men efterhand förbättrades standarden ombord.
När ångfartygen kom gick denna resa betydligt snabbare. I slutet av
1800-talet startade allt fler länder direktförbindelser till USA för att
slippa gå via England.
Mellan åren 1860-1929 emigrerade 1,3 miljoner svenskar till
Nord-Amerika.
År 1893 startade Scandia Line direktförbindelse mellan Göteborg och New
York.
År 1912 öppnade AB Svenska Amerika-Mexiko-Linien i samtrafik med ett
norskt rederi, förbindelse mellan Göteborg och Nordamerikas Förenta
Stater samt Mexiko. Förbindelsen upprätthölls med en resa i månaden
från Göteborg till Boston och Philadelphia (norra grenen) och från
Göteborg till Newport News, Vera Cruz, Tampico, Galveston och New
Orleans.
År 1914 grundades Svenska Nord-Amerika Linjen av Wilhelm Rogatus
Lundgren som var initiativtagare och drivande kraft. Wilhelm Rogatus
Lundgren hann inte fullfölja sitt arbete med rederiet. Han gick bort den
15 september 1914. I stället blev det Dan Broström som fick föra verket
vidare. Dan Broström blev rederiets förste verkställande direktör. För
att rederiet skulle kunna starta trafiken fordrades ett aktiekapital på
10 millijoner kr.
Rederiet startade med STOCKHOLM I som inköptes från Holländska Amerika
linjen, och anlände till Göteborg den 4 december 1915. Den 11 december
1915 kl. 13.00 lossades förtöjningarna för att göra premiärturen, från
Göteborg till New York. På bryggan stod den gamle
Transatlantic-befälhavaren, kaptenen Axel Håkansson, som fått det stora
förtroendet att föra Amerikalinjens första fartyg. Omkring 150
passagerare och 150000 försändelser fanns ombord.
Rederiets kontor var förlagt på Packhusplatsen 5, samt ett särskilt
kontor för passagerartrafiken fanns på Drottningtorget 1.
Den första resan blev ett äventyr. Starten skedde mitt under brinnande
kriget, och STOCKHOLM stoppades av engelska örlogsmän och beordrades
till Kirkwall för visitation, varvid ångarens post beslagtogs.
Uppehållet i Kirkwall blev tre dygn, och STOCKHOLM anlände till New York
15 dygn, 10 timmar och 58 minuter efter det att fartyget lämnat
Göteborgs hamn. STOCKHOLM måste göra en avstickare till Kirkwall så
länge som kriget pågick.
För
att avhjälpa den rådande bristen på hotellrum, inköpte bolaget år 1917
Hotell AB Hembygden, beläget vid Packhusplatsen. Hotell Hembygden hade
startats av Nationalföreningen mot emigration, för att bereda resande
till och från Amerika, hyggliga bostadsförhållanden under deras uppehåll
i Göteborg.
Hotell Hembygden
I
mitten av 1921 köpte rederiet även Hotell Göta Källare, för att i
bottenvåningen flytta in passageraravdelningens kontor från
Drottninggatan, medan de tre övriga våningarna användes som hotell i
första hand för rederiets passagerare.
Den
växande trafiken under 1923 hade till följd att rederiets lokaler i land
inte räckte till. För att tillgodose behovet för utrymme för
intendenturen och förråd inköptes Svenska Lloyds hus vid Masthuggskajen,
vilket efter om och tillbyggnad fick namnet Amerikahuset, som kom att
inrymma bl. a tvättinrättning och ett antal olika lokaliteter, inte bara
för SAL utan även för de andra Broströmrederierna.
Amerikahuset
Under utställningsåret svällde trafiken ut så mycket att man måste
skaffa ännu ett fartyg. Från Holland hyrdes därför S.S. NOORDAM, som
under svensk flagg gick under namnet KUNGSHOLM. Fartyget återlämnades
till det holländska rederiet 1924.
Från år 1924 anlöpte man även Halifax innan man anlöpte New York.
Hemresan gick alltid direkt till Göteborg.
Åtta år efter starten hade Svenska Amerika Linien vuxit så mycket att
man måste nybeställa ett fartyg, som uppfyllde de speciella fordringarna
på denna trade. År 1925 byggdes GRIPSHOLM i England. Snart beställdes
ytterligare ett nytt fartyg, och år 1928 utökades flottan med M.S.
KUNGSHOLM II byggd i Tyskland.
Rederiet fick ett gott rykte om sig. man var mån om sina passagerare.
Passagerarna hade fina, rymliga hytter, medan manskapet hade trånga
utrymmen nära dom slamrande motorerna.
Ibland kunde det vara stor dramatik ute till havs. Stormar som vräkte
det som inte satt fast, t. ex. porslin. Dom stora båtarna kastades
ibland omkring på havet som små korkar av dom hårda stormarna.
Under första världskriget var situationen svår för rederiet. Bl.a.
kvarhölls STOCKHOLM I 5 mån. i Halifax av engelsmännen.
Efter första världskriget ökade passagerartrycket starkt från Sverige.
Landet var fattigt och det var stor brist på bl. a. mat.
Vid
Monfalconevarvet i Italien beställde Svenska Amerika Linien 1936, sitt
hittills största. Hon skulle levererats i mars 1939 till Svenska Amerika
Linien. den 19 december 1938 bröt en brand ut på fartyget när det låg
under utrustning och blev helt utbränd. Ett nytt fartyg byggdes som blev
färdigt 1941 och döptes till STOCKHOLM. Kriget rasade då som värst runt
Europa, skagerackspärren hade satt lås om för Skandinavien och rederiet
kunde aldrig ta hem sitt nybygge. Hon såldes samma år till Italien.
Andra världskriget påverkade också rederiet. Den 12 december 1941
beslagtog KUNGSHOLM II av den amerikanska staten, och såldes 1942 till
US Maritime Commission
för 6 mil. dollar. Hon döptes om den 2
januari 1942 till John Ericson tjänstgjorde under kriget som
trupptransportfartyg i Medelhavet och i Stilla Havet. Hon deltog även i
invasionen av Normandie 1944.
1947 köpte SAL tillbaka henne svårt brandskadad för 800 000 dollar.
JOHN ERICSSON
GRIPSHOLM I hyrdes in av det Amerikanska Röda Korset och DROTTNINGHOLM
av det Engelska Röda Korset. Båda fartygen gjorde utväxlingsresor med
bl. a. krigsfångar mellan New York och medelhavshamnarna.
Fartygen målades med texten DIPLOMAT på båda sidorna.
Utväxlingsresorna bestod av krigsfångar, företrädesvis sårade eller
sjuka, och diplomater eller andra civila som blivet strandsatta under
kriget.
  
DROTTNINGHOLM och GRIPSHOLM
i Röda Korsets tjänst.
I början av 1945
chartrade Tyskland DROTTNINGHOLM för att hämta hem tyska diplomater.
DROTTNINGHOLM
DROTTNINGHOLM gjorde första resan
för SAL till New York, den 26 mars och gick via Liverpol.
Den
första skissen över den nya STOCKHOLM gjordes på baksidan av ett kuvert.
Det nya fartyget skulle först och främst byggas för passagerartrafiken
över Atlanten. Då en regelbunden och snabb fraktlägenhet till och från
Amerika är minst lika viktig, enades man om att det nya fartyget skulle
bli ett kombinerat last och passagerarfartyg.
År 1945 återupptog rederiet trafiken på Nord-Amerika och förhoppningarna
var stora och stämningen hög, men konkurrensen hårdnade från flyget.
Verksamheten ändrades till lyxkryssningar för bl. a. amerikanska
passagerare. Båtarna byggdes om, i stället för ca. 1200 passagerare blev
det plats för 600 passagerare och lika många besättningsmän.
Amerikalinjen blev ett av världens största kryssningsrederi med en
mycket exklusiv kundkrets.
Den 7 febr. 1948 levererades STOCKHOLM III till Svenska Amerika Linien,
byggd hos Götaverken, Göteborg. Stockholm är inte bara Svenska Amerika
Liniens första svenskbyggda fartyg, hon är samtidigt det största
passagerarfartyg som byggts i Sverige. Den 21 febr. 1948 gjorde hon sin
jungfruresa från Göteborg till New York.
En jämförelse mellan den gamla STOCKHOLM från 1915 och den nya
STOCKHOLM från 1948 visar de enorma framsteg som Amerika Linjen och
dess fartyg har gjort. De fattiga amerikafararna från de gamla
emigranthotellen på Hotellplatsen och Postgatan i Göteborg skulle
säkerligen inte kunna drömma om den komfort, som kunde bjudas på Svenska
Amerika Liniens senaste tillskott.
För
att på ett fullt och tillfredsställande sätt kunna ta till vara på och
utveckla passagerartrafiken från Finland, Polen och de övriga staterna i
Östersjön, beslöt SAL i maj 1924 att öppna en egen direktlinje mellan
dessa länder och Sverige. För detta ändamål köptes från Danmark ångaren
BORNHOLM byggd år 1899 hos Burmeister & Wain i Köpenhamn, som efter
ombyggnad tog omkring 120 passagerare. Efter genomgripande renoverings-
och ombyggnadsarbeten vid Eriksbergs Mek. Verkstad kunde fartygen, som
omdöptes till BORGHOLM, gå sin första tur från Stockholm till Åbo i
slutet av juni samma år. Hon såldes tillbaka till Danmark år 1934.
För
dom som åkte med som passagerare var det en fantastisk upplevelse att
resa med en lyxkryssare över atlanten. KUNGSHOLM och GRIPSHOLM var
utrustad med all tänkbar lyx som pool, frisörsalonger, biografer,
specialinredda lekrum för barnen, vackert inredda sällskapsrum och
hytter, samt en fantastisk matsal där det serverades läckerheter av alla
de slag.
Aktiviteterna var många ombord. Man kunde lyssna till föredrag och
gudstjänster, bridgeundervisning, man kunde se filmer en till två gånger
om dagen, och man kunde ta danslektioner. På däck kunde man även ägna
sig åt lerduveskytte.
Konkurrensen blev dock för svår och 1975 upphörde verksamheten helt.
GRIPSHOLM II såldes till Nautilus Armadora SA i Grekland, och fick
namnet NAVARINO. KUNGSHOLM IV såldes till Flagship Cruises LTD i
Liberia.
Den
24 juli 1925 trycktes i Göteborg på kvällen ett extrablad, som väckte
stor bestörtning, inte bara i Göteborg utan hela landet, och som för SAL
och Broströmkoncernens övriga rederier blev ett hårt slag.
Extrabladet meddelade "Klockan halv 5 i eftermiddag dödades skeppsredare
Dan Broström i en bilolycka vid Trönninge, söder om Halmstad. Bilen, som
fördes av den omkomne, var på väg norrut. I en skarp kurva törnade den
mot ett broräcke och välte. Fru Broström och en chaufför, som också
befunno sig i bilen, undkom nästan oskadda."
Dan Broström var född den 1 febr. 1870 i Kristinehamn.
Kort på Svenska Amerika Liniens passagerarbåtar.
Källor:
Landsarkivet i Göteborg
Sjöfartsmuseet i Göteborg
© Copyright
2006-2009 Morgan Lundberg
Senast uppdaterad den 4 sept. 2009 |
