Repslagerier i Majorna

  

Startsida 

Majorna och Klippans Kulturreservat
    Axel Evert Taube
  
 Belägringen Gråbergsgatan 1887
    Carnegiebryggeriet
    Färgenäs-Klippan
 
   Gamla kartor  
    Klippans Varv
   
Majornas Gasverk 
    Majornas Original
    Ostindiska kompaniet
    Polska konsulatet
    Röda Sten och Glasbruket
    Sessan-linjen
    Varvet Kusten

    Vädersågen
   
Älvsborgs slott
    Älvsborgs Kungsladugård
    Majorna     

Pater Noster

Svenska Amerika Linjen

Min vykortssamling
 

Skriv i min gästbok

Du är besökare
free web hit counter
sedan 1 maj 2011

 
 

Lika länge som man byggt båtar och haft hamn i Göta älv, har man varit i behov av rep. När första repslageriet byggdes i Majorna går inte att med bestämdhet fastställa. Men i räkenskaperna från Älvsborgs slott nämns tillverkning av rep under 1560-talet. Troligen låg den repslagarebanan på höjden ovanför Banehagsgatan.

De första repslagerierna var små. Mekaniseringen hade inte den omfattningen som nu. Tvinningen av rep gjordes med hjälp av enkla hjul och en enda spinndrift var grunden för dessa repslagerier.

På sent 1590-tal förbättrades repslageritekniken med kugghjulsutväxling. Vid varven har det krävts större anläggningar för att klara leveranser till fartygen. På 1600-talet hade holländarna utvecklat det så kallade kronhjulet som kunde tvinna stora trossar.

Råvaran till repslagerierna var hampan. Den odlades på några få platser i Sverige. Huvuddelen fick importeras från Baltikum.

Under segelfartygens tid var repslageriet ett viktigt hantverk. Mycket långa repslagarebanor anlades på flera ställen i stadens utkanter. Till detta bidrog att det under lång tid var straffbelagt att använda utländskt tågvirke.

 Det fanns fyra repslageri i Majorna:
Gamla Reparebanan
Banehagen
Slottskogsgatan
Vädersågens repslageri mellan Göta älv och Allmänna vägen.
 
   

Gamla Reparebanan, Bangatan
Den 10 april 1722, fick Ingela Gathenhielm i ett privilegiebrev, tillstånd att uppföra det repslageri som fått ge namn åt Bangatan i Majorna. Tomten för anläggandet var på 720 x 55 alnar.
Reparebanan fanns kvar 1855.


Reparebanan Bangatan

Banehagen
Den sistnämnda beteckningen [Banehagen] härleder sig från en repslagarbana, som en gång på 1700-talet lär ha anlagts på höjden ovanför Älvsborgs slott av den göteborgske stamfadern för familjen Busck, handlanden och konvojkommissarien vid kungl. flottan Johan Hansson Busck, och som en tid på 1800-talet innehades av repslagarfirman Wennerblad & Svensson.
Banehagen arrenderades från 1805 på 30 år av bolaget Santesson & C:o för dess repslageri; år 1837 stå kommerserådet B. H. Santesson (en av stadens mest kända män) och grosshandl. A. M. Prytz såsom avträdande arrendatorer. Enl. kungl. brev av 1836 skulle landshövdingen, i brist på lämpligt arrendeanbud, få fritt disponera Banehagen under sin livstid.


Reparebanan Banehagen

Slottskogsgatan
1805 - fick Jonas Klint tillstånd att bygga ett repslageri, beläget vid nuvarande Slottsskogsgatan.
År 1927 lades den ned.


Reparebanan Slottskogsgatan

Vädersågens Reparebana
Den låg mellan Allmänna vägen och Göta älv på Vädersågens marker vid Hästhagen.


Vädersågen med reparebanan


Källa: Landsarkivet Göteborg
 


© Copyright 2010-2013 Morgan Lundberg
senast uppdaterad den den 23 april 2013

hagmanstorp(at)hotmail.com
Byt ut (at) mot @