Försök
att starta en permanent linje mellan Göteborg och Fredrikshavn kom igång
redan 1873, då den danska träångaren S/S Vulcan började trafikera denna
linje.
Initiativtagare till linjen var främst den danska järnvägen.
Järnvägssträckan över Jylland till Tyska gränsen var klar vid denna
tidpunkt. Danskarna såg möjligheten att locka svenska kontinentresenärer
till sin järnvägslinje.
1874 ersattes S/S Vulcan med två snabbare svenska ångare, S/S Gustav II
Adolf och S/S Albert Ehrensvärd.
1888 hade man på den svenska sidan byggt ut sin järnväg söderut, genom
Halland och mot kontinenten. Denna linje var avsevärt snabbare för
svenskar till kontinenten, och underlaget för Fredrikshamnsbåtarna
minskade drastiskt.
I början av 1920-talet var den danska trafiken definitivt
på väg att kollapsa. Olika intressenter, t.ex. turistnäringen på Nordjylland,
undersökte möjligheten att säkra en fortsatt trafik. Med hjälp av ekonomiska
garantier från både Sverige och Danmark tog svenska
Hallandsbolaget,
nu en del av
Broström
koncernen, på sig att driva trafiken.
S/S NAJADEN sattes 1924 in i reguljär trafik på linjen Göteborg-Fredrikshamn.
Detta utgjorde starten för det som sedan utvecklades till Sessanlinjen.
Najaden 1931
1935 fann man linjen tillräckligt säker, för att genomföra bolagsbildningen för
det rederi som blev Göteborg Fredrikshamns Linjen, GFL. Det var dock fortfarande
Hallandsbolaget som skötte det administrativa. Först 1952 överfördes
administrationen till GFL. Fast Sessanlinjen förblev ett självständigt bolag,
fram till Stenas uppköp 1981, fanns samarbetet med Broströms kvar. Bl.a. sköttes
rederiets bemanningsfrågor av Broströms.
Sessanlinjen använde sig av kajplats 18 vid
Skeppsbron mittemot Mercur-huset från starten till 1951, då Majnabbe var
färdigbyggt och Sessan flyttade dit.
FL beställde 1935 sitt första nybygge. Ordern gick till varv i Fredrikshavn,
som 1936 levererade M/S Kronprinsessan Ingrid, rederiets första egna fartyg.
KRONPRINSESSAN INGRID
i marinförvaltningens tjänst
KRONPRINSESSAN INGRID
i marinförvaltningens tjänst juni - juli 1945
Vid krigsslutet
1945 uppstod behov av en humanitär insats i form av att de överlevande
från de tyska koncentrationslägren skulle undsättas.
Planläggningen av operationen samt beslut om densamma präglades av
skyndsamhet. Från det att den formella förfrågan om deltagande inkommit
till den svenska regeringen fram till att ett svenskt beslut fattats
rörde det sig endast om en dag.
Redan den första juni beslutades att Lasarettsfartyget PRINS CARL samt
fyra inhyrda fartyg skulle delta i denna omfattande humanitära insats
med start i slutet av juni och fortsätta fram till slutet av juli.
Marinförvaltningen rekvirerade
S/S KASTELLHOLM, M/S KRONPRINSESSAN
INGRID, M/S KARSKÄR och M/S RÖNNSKÄR.
Fartygen förbereddes omgående genom att bland annat besättningarna
kompletterades med sjukvårdspersonal, fartygen avmagnetiserades, och
minskydd kompletterades, lastrum ställdes i ordning som förläggningsrum,
fartygen försågs med röda kors samt annan märkning så att man klart såg
att fartygen kom från Sverige. Den 22:dra och 23:dje juni lämnade
fartygen Trelleborg med kurs mot Travemündes redd, med tysk
minsvepareskort, innan färden fortsatte mot Lübeck.
De första patienterna kom till Lübeck med tåg från det förutvarande
koncentrationslägret Bergen – Belsen. Efter att patienterna tagits
ombord satte fartygen kurs mot flera svenska hamnar, bl a Malmö,
Göteborg. Operationen avslutades den
26 juli och då hade fartygen sammanlagt gjort 36 resor till Lübeck och
lyckats transportera ca 9300 patienter, huvuddelen kvinnor samt ett
fåtal barn, som bedömdes vara sjukast och i behov av vård i Sverige.
Under -60 talet expanderade bolagets verksamhet i takt med en allt mer ökande
bilism. Samtidigt fick rederiet konkurrens från ett annat rederi på
Danmarkslinjen, det nystartade
Stena Line.
I mitten av -70 talet startade en ny linje, Göteborg-Travemünde. En linje som
tog upp konkurrensen med uppstickaren Stena som drivit sin linje på Kiel sedan
1967.
Stenas konkurrens blev allt mer besvärlig för Sessan. Sessan gjorde olika försök
att parera Stenas attacker. Bl. a inleddes i slutet av -70 talet, ett försök
till samarbete med
Tor Line, som drev
färjetrafik på England och Holland. Detta samarbete fick ett snabbt och
brådstörtat slut, med stor oenighet mellan parterna. Detta framgår t. ex. på det
vykort av
Kronprinsessan Victoria,
som Sessan gav ut. På fartygets sida står det Sessan Line med ett mycket stort
mellanrum mellan orden. Tillräckligt stort för att få plats med Tor, som nu är
övermålat. Jämför texten på
Tor Scandinavia
där hela texten går att läsa.
I slutet av 1970 beställer Sessan två stycken mycket stora färjor vid GVA för
sin Fredrikshamnstrafik, för leverans i början av 1980. Stena beställer
samtidigt två färjor, i motsvarande storlek, vid franskt varv för samma trafik.
Snart står det klart för alla parter, att linjen Göteborg-Fredrikshamn inte kan
bära 4 så stora färjor. Staten utövar påtryckningar för att rederierna ska hitta
en lösning på problemet. Särskilt stor är pressen på Sessan, då detta rederis
fartyg byggs på det statliga Arendal, med statligt beställarstöd.
Kraftmätningen mellan rederierna slutar 1981 med att Stena köper upp Sessan.
Uppstickaren på linjen köper upp pionjären.
Kort efter Stenas övertagande försvinner också Sessan som varumärke. Sessans
fartyg anpassas till Stenas växande verksamhet, en rederirörelse som nu kommer
att utvecklas till världens största färjerederi.
I efterhand kan man spekulera i hur utvecklingen blivit om Sessan parerat Stenas
uppköp. Eftersom Stenas jumbofärjor blev kraftigt försenade skulle Sessan ha
fått ett försprång på flera år med sina moderna jumbofärjor. Skulle detta
försprång ha räddat Sessan och ändrat konkurrensen till Stenas nackdel? Något
att fundera över för färjeentusiaster kanske.
Sessans första egna fartyg, Kronprinsessan Ingrid, finns alltjämt kvar, numera i
trafik i Kroatien.
Prinsessan Christina
Sessan - Ulf Trapp
Vykort på Sessanbåtarna.
Källor;
Försvarshögskolan
Marinförvaltningen
Sessanlinjen 1935-1975
Gunnar Björkdal
© Copyright 2005 - 2017 Morgan Lundberg
senast uppdaterad 1 februari 2017
|