Lite om
författaren vissångaren
Axel Evert Taube
Evert Taube var endast några
dagar gammal när han gjorde sin första båtfärd med en bogserbåten
Arthur från Röda
Bolaget ut
till Vinga. Han föddes den 12 mars 1890 kl. 5 på morgonen hos farfar vid Otterhällan i Karl Johans
församling. Axel Evert Taube föddes egentligen dödfödd, men när doktor Peter
Silfverskiöld skulle konstatera dödsfallet nöjde han sig inte därmed utan satte
liv i Evert.
Pappa Carl Gunnar Taube,
född 1853 i Ratan, Västerbotten var fyrmästare ute på Vinga fyr, och mamma Julia
Sofia Jacobsdotter född i Strömstad., gifta år 1884. Här bodde Evert
sina första 14 år. Han gick i skolan på Vinga med öns andra barn. Fyra familjer
var bofasta på ön.
När Evert var 14 år skickades han till Malmö för att gå i skola, och när han kom
hem hade familjen flyttat till Göteborg. Pappa Gunnar hade blivet överlots.
År 1895 flyttade Evert Taube till Skåne och som elev i Malmö Borgarskola.
År 1906 i april månad flyttade familjen Taube in i disponentvillan på Kustens
Varv i Majorna. Tidigare hade ett rederi haft kontor i huset, och ostindiefarare
och klipperskepp hade vuxit fram under den berömde skeppsbyggaren F. H. Chapman.
Från sitt fönster kunde Evert se Vinga fyr mot horisonten.
Göteborgs stadsfullmäktige registrerade huset som kulturminnesmärke och år 1967
flyttades huset ca. 75 met. längre norrut mot Majorna.
Everts pappa Gunnar Taube gick till sjöss direkt efter studentexamen, trots sin
faders önskan att han skulle blivit präst. Som ung fyrmästare träffade han Julia
Sofia Jacobsdotter från Strömstad, och stannade sedan på land. Dom fick
tillsammans 13 barn, åtta pojkar och fem flickor.
Taube-huset
Det berättas att Evert för sin konfirmationspräst sagt att han skulle bli
konstnär. Inget får hindra mej från att bli konstnär, bara jag orkar.
År 1908 vid arton års ålder blev han antagen som elev vid Konstakademien i
Stockholm, men Evert Taube tyckte att han gjort sig oförtjänt av understöd. Han gick till sjöss med s/s Australie från Göteborg, en maskindriven atlantbåt, där han först arbetade som kollämpare för att sedan avancera till
jungman. Var ute till sjöss under fyra större resor och kom år 1910 till
Argentina där han hoppade av, och stannade i fem år. Här var han bland annat
uppsyningsman vid ett större väg- och vattenbygge i Pampas, spårvagnskonduktör i
Cordoba och tecknare i Buenos Aires. Här lärde han sig dansa tango, spela gitarr
och kunde snart tala spanska flytande.
År 1918 räknas av många som det år Evert Taube som sångare. På Godtemplarlogen i
Smögen sjöng han sjömansvisor för öns befolkning. Samma år på Gillet i Stockholm
som cabaretsångare med numret "Karl
Alfred och Ellinor". Fler engagemang följde och året därpå samlade han sina
sjömansvisor och nya visor till sin första vissamling. Boken blev en succé.
År 1920 var Evert i Paris och av en händelse fick låna en villa i San Remo. Han
försökte få med sig någon som kunde laga mat. Så träffade han sina väninnor
Astri Bergman och Lilly Åkerholm som gick på École de la Grand Chaumière i
Paris, på en gaturestaurang, böjd Astri på middag på kvällen, friade och gav
henne nycklarna till villan. Astri tackade ja, både till frieriet och till
nycklarna tog Lilly med sig och for i förväg ut till villan i San Remo. Evert
kom några dagar senare.
År 1936
grundade han Samfundet Visans Vänner och gav ut vissamlingen Ultramarin
År 1937
byggde familjen sitt sommarhus i Stockholms skärgård.
År 1950
tilldelades Evert Taube Svenska Akademins Bellmanspris.
År 1958
räddades Mosebacke Monarki i Stockholm från rivning, genom att stifta Stockholms
Litterära Akademi med Mosebacke som säte, den 28 november detta år. Stiftarna
var Evert Taube, författaren Erik Asplund, författaren Bo Bergman, professor
John Landquist, författaren Gunnar Ekelöf, fil. dr Erik Wettergren, författaren
Sven Barthel, professor Sven B. F. Jansson, författaren Olof Lagercrantz,
författaren Bo Setterlind, författaren Lars Forsell, fil. dr Olof Byström,
författaren Jan-Olof Olsson, författaren Beppe Wolgers, författaren Ivar Lo
Johansson, författaren Per Rådström, författaren Harry Martinson, författaren
Erik Lindegren och författaren Gustav Näsström. Dom kallade sig även "De
nitton".
År 1971
skrev han en ny vissuccé, "Änglamark" för Hasse Alfredsson och Tage Danielsson,
där både Evert och Astri Taube medverkade.
Vid 81 års
ålder skrev han ännu en visa som gick in i svenska folkets hjärtan. det var
"Minnet och Tystnaden" tryckt år 1975
Böcker, visböcker och samlingar
av
Evert Taubes
1918 |
Inte
precis om kvinnor |
1919 |
Mina
damer och herrar |
1920 |
På
böljan blå, i städer och på land |
1921 |
Oss
emellan |
1922 |
Flickan
i Havanna samt ett par visor till |
1923 |
På kyss
med Ellinor |
1924 |
Den
Gyllene Freden |
1925 |
Svärmare
och stigmän |
1925 |
Bröllopsballader och rosenrim |
1927 |
Kärleksvisor och sjöballader |
1927 |
På gott
och ont |
1929 |
Fritiof
Anderssons visbok |
1934 |
Den
Gyllene Fredens folianter |
1934 |
Sju
Sjömansvisor och Byssan Lull samt Flickan i Havanna |
1936 |
Ultra
Marin |
1937 |
Evert
Taubes bästa |
1938 |
Himlajord |
1939 |
Med skum
om bogen |
1941 |
Fiorella
från Caramella |
1942 |
Sjösalaboken |
1943 |
Ballader
i Bohuslän |
1944 |
Evert
Taubes nya bästa |
1945-51 |
Samlade
visor 1-11 |
1946 |
Svärmerier |
1948 |
Ballader
i det blå |
1948 |
Svenska
ballader och visor |
1950 |
Pepita
dansar |
1951 |
Många
hundra gröna mil |
1952 |
Jag
kommer av ett brusande hav |
1953 |
I dina
drömmar |
1953 |
Sju
Taube-Trumfer |
1954 |
I
Najadernas gränd |
1954 |
Evert
Taubes bästa |
1955 |
Strövtåg
i Ranrike |
1956 |
De fyra
vindarnas gata |
1956 |
50 visor
till luta och gitarr |
1957 |
Vallfart
till Trubadurien och Toscana |
1957 |
Förlustelse och frid |
1957 |
Västlig
horisont |
1958 |
Septrentrion |
1958 |
Svarta
tjurar |
1959 |
Och så
skulle det vara |
1960 |
Hjärtats
nyckel heter sång |
1960 |
Berättelser under ett fikonträd |
1961 |
Guatemala |
1961 |
Återkomsten |
1962 |
Don
Diego Karlsson de la Rosas roman |
1963 |
Så länge
skutan kan gå |
1964 |
Vid
tiden för Astri och Apollon |
1967 |
Sol och
vår |
1968 |
Flyg
till Pampas |
1970 |
Rikard
Lejonhjärta och Filip II |
Jag tror jag
har fått med alla böckerna, men om så ej är fallet vore jag tacksam om ni hör av
er.
Du är besökare
sedan 1 april 2005
© Copyright 2004-2014 Morgan Lundberg
senast uppdaterad
den 8 augusti 2014